Jag är trött, i morgon ska jag jobba igen. Tur att jag faktiskt tycker om mig jobb. Och det faktum att jag vet att det här kommer ge mig ganska mycket pengar i slutändan håller humöret uppe måste jag säga.
Annars förstår jag inte varför känslorna svänger så mycket hela tiden. Jag kan inte vara riktigt normal faktiskt. Alla människor kan inte känna så olika och konstiga saker hela tiden, då skulle ju hela världen vara förvirrad! Jag blir irriterad för minsta lilla grej när det gäller vissa människor och ibland känner jag bara för att strypa folk. Sen nästa sekund vill jag helst strypa mig själv och tycker att ingen annan gör nånting fel. Det enda jag faktiskt trott mig vara helt säker på tvivlar jag bara mer och mer på, och det jag försöker att inte känna känner jag bara mer och mer hela tiden. Förvirringen kan, förhoppningsvis, inte bli större. Trots det så mår jag ändå rätt så bra nu, förvirringen tar liksom inte helt över och det är en bra grej.
Godnatt, och sov så gott och sånt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar